Sid 2

Sturm und drang med Birgit Nilsson.

Det inspererande landskapet.


Det här är Birgit Nilsson som på alla sätt och vis var en av världens största sopraner. Själva sinnesbilden av en operadiva. Född till de stora dramatiska rollerna. Den mest lysande uttolkaren av Richard Wagners kvinnoporträtt. Hon hade Wagner att tacka för en strålande karriär.  Wagner hade det böhmiska landskapet att tacka för sin.

Landskapet slår an en storslagen dramatisk ton. Den kulturströmning som kom att kallas romantiken växte fram under början av 1800-talet vände sig mot 1700-talets upplysning som sökte efter rationella förklaringar på vetenskaplig grund och bejakade intellektet och lämnade känslolivet därhän. Romantiken däremot bejakade känslorna och det med råge.

Bergsmasiven, djupa canyons och den vackra grönskande floddalen vid Elbe lockar fram drömska känslor i dess sagolika gotiska mystik. En utmärkt kuliss till den tidens kulturella strömning.






Johann Wolfgang von Goethe, von förtjänade han senare på egen hand, var trendsättaren. Debutromanen,  "Den unge Werthers lidande" gavs ut redan 1774 och blev ett portalverk för romatiken innan begreppet existerade. Här fanns det "Sturm und drang" i överflöd vilket var kännetecknade för denna kulturstömning.  Storm  i form av hänsynslös subjektiv känslosamhet. Längtan efter dådkraft, vilket i det här fallet ledde till ett självmord. I vilket fall, det gällde det att ge sig hän och att följa sin intuition.


Länktan efter renhet, stordåd och handlingskraft utmynnade i fäbless för gamla riddarsagor och en beundran för gamla slott och borgsruiner. På de brittiska öarna och på andra platser kunde de välbeställda nyfabricera egna ruiner för att ge sina ägor ett intryck av proviens. Det var inte nödvändigt i nämda trakter. Här fanns det gott om äkta vara. Krutröken hade ännu inte riktigt lagt sig efter århundraden av strider som bokstavligen gällde allt som kunde leda till väpnad konfronation. 



Vid åtminstonde  tre tillfällen besökte Goethe 1300-talsborgen vid den lilla och en gång förmögna gruvstaden Krupka. Med drömmande blick ut över landskapet kunde han föreställa sig det ridderliga stordåd som utkämpades här. Där sann övertygelse ställdes mot falska profeter, furstar mot katolsk överhet. Och vad som ännu tidigare hade utspelats här kunde han bara fantisera om. Allt var enkelt och ädelt,  långt ifrån komplicerade och inte alltid så ädla kvinnoaffärer och påfrestande ministerärenden. Eller om det nu var det motsatta som fördunklade hans vardag och skaparkraft. 

Wagner var på 1840-talet  verksam i Dresden. Att ta sig till borgen Strekov 70 km från Dresden till den böhmiska sidan med hjulångare efter Elbe var det enklaste sättet i jakten på inspiration av landskapet.

Richard Wagner, den tyske kompositörens vurm för slottsruiner och riddasagor var näst intill gränslös. Många av hans operor som "Tristan och Isolde"  och mastodontverket "Nibelungensången" var förlagda till en mytisk förhistorisk medeltid,  inspirerad av nordisk mytologi.

Att han var polare med den  bayerske monarken Ludwig II som drev sitt kungahus i konkurs genom att bygga slott  inte minst sagoslottet Neuschwanstein är inte att förvåna. Lika barn leka bäst.

Neuschwanstein Bayern

Strekov besökte han 1842 då han just påbörjat arbetet med operan Tannhäuser som även den byggde på ett par gamla folksagor. Liksom för Goethe var det här frågan om att uppnå den rena höviska kärleken. För Wargner var det svårare. Dels för att han blandande in den köttsliga lustan och satte den i motsatsförhållande till den rena och höviska kärleken.  Inte blev det enklare av att han blandade in mottsättningen mellan katolikernas och protestantarnas syn på att finna nåd inför gud. Inte förvånande i trakter där den fysiska gränsen städigt flyttats mellan dessa uppfatningar.

Sterkov skulle föreställa Vensuberget där riddaren Tannhäuser bakom stängda portar och långt ovanför vardagens förtretligheter är upptagen av förbjuden och köttslig lusta  tillsamans med Venus i hennes grotta. Vad de sysslar med avsöjar inte Wagner, synd. Här glömmer han både förpliktelser och sin kärlek till den skönsjungande Elisabeth. Slarvigt men mänskligt.

Nå väl, kåtheten bedarrar och yttervärden gör sig påmind i form av kyrklockor på avstånd. Återkommsten till den äkta kärleken och plikterna  vid slottet i Wartburg går om intet på grund av den tidigare skörlevnaden. Återstår att ge sig ut  på pilgrimsfärd. Någon nåd finns inte att få. Det är först när Tannhäuser dör av sorg efter ha mist sin sköna Elisbeth som bett för honom i hans förtappelse. Gud ger honom slutligen nåd och bevisas när hans torra vadringstav slår ut i full blom.

Romantiken eller inte. Landskapet vädjar till vårt behov av starka känslor, mystik och längtan till något annat. Därför är det ett användbart sceneri än i dag. Det har tacksamt använts i ett flertal filmer. Mest känt för oss är "Narnia" där flera scener är inspelade vid det märkliga och mystiska sandstensmassivet Tiske Steny.

Birgit Nilsson framför arian "Dich Teure Halle" ut Tannhäuser.

- Känna efter är inte din bästa gren, utryckte en flickvän som stod mig nära sanningsenligt.

Nu står jag här i nyss nämda Tiske Steny som har en underlig förmåga att stänga av det intellektuella filter som kännetecknar mig. Allt jag upplever i nuet passeras först därigenom vilket i längden  inte är bra för varken hjärtat eller själen.

Här, i dessa gränstrakter i Centraleuropa , beroende på årstid och väderlek är landskapet en ställföreträdare på vad jag oftast inte klarar av att uttrycka eller förgörs i allt för väl valda argument som kan verka sakna passion och därigenom äkthet.


Att bada sig igenom en nation.

En angenämt våt resa genom östra Ungern


Att återkomma till ett ställe där där jag vill befinna mig kräver sin ursäkt. Man kan ju inte vara en turist mer än en gång.

I vilket fall, att ha rätt att befinna mig i Ungern kräver näst intill ingen ursäkt. Med över tusen mineralrika källor som har vatten som är 30 grader varmt varav 150 av dem är varmare än 30 grader. Omständigheten att det Osmansaka riket ockuperade kungariket Ungern mellan 1526 och 1697 spelade även in. Ockupanterna från österled visste att uppskatta ett renande och avkopplande bad. Något som vi Europeer mer eller mindre stod främmande inför. Måntro, är det därfrån deras uttyck om  smutsiga hundar kommer från?  I mina öron låter det troligt. När de upptäckte de talrika källorna var de inte sena att anlägga badanläggningar som gjorde den 141 åriga ockupationen angenämare och spred en hälsosam kultur.


Mitt förhållane till bad och vatten alltid varit gott, för att inte säga en välsignelse. Även om vattnet i mina somrars Umeälv sällan översteg 18 grader och höll sig för det mesta kring 15 och långt i från de heta källorna så var det där en varm vänskap började. Som barn var jag motoriskt eftersatt. Jag var alltit sämst i idrott. Blev sist vald när lag skulle delas och skulle  jag till äventyrs träffa en boll skulle det nog nämnas i Folkbladet. Men vid badplatsen upphävdes denna defekt. I vattnet kunde jag hävda mig väl och blev önskad vid vattenlekarna. Mina första förälskelser var de simskolefröknar som kom från tätorten varje sommar. Trots sin ungdom och ringa pedagogiska erfarenhet  men med värme och glädje lotsade de mig från fisken till bronsmagistern. Alltid en ny varje säsong. Alltid lika kär.

Så det är inte svårt att förstå att inte krävs mycket till ursäkt för att motivera min närvaro här. Att alltid komma tillbaka för att träna och bättra på sin hälsa går alltid hem i vår prestationsinriktade tid.



Eger ligger i den nordöstra delen av landet. Det  är en bra början och en utmärkt plats att låta sig omfamnas av den ungerska badkulturen med anor från 1500-talet Här finns dess historia, alla varianter av bad i omgivningarna och de faciliteter från denna tid som bär upp den.

Befolkningen i Eger är av de svårflörtade slaget. Turkarna fick kämpa hårt för att kunna resa en minaret och anlägga ett bad vid den åtråvärda källan. Befolkningen, både män och kvinnor försvarade tappert sin borg och stad. Att inta huvudstaden 1541 (Budapest) var rena barnleken jämfört med Eger. Turkarna fick strida i 55 år mot lokalbefolkningen som först 1596 lade ned sina vapen.

Staden blev under den osmanska perioden den norra gränsen för ett mäktigt rike och därigenom mer betydelsefull än vad den senare kom att bli.

Det enda som finns kvar från denna tid är badet och borgen. Allt annat från den tiden är förstört genom krig och bränder vilket inte är unikt i dessa trakter. Men det  gör den inte mindre oäven för det. Provinsstad med sina 67 000 ivånare har en ståtlig stadskärna i rokoko med ett vackert torg och bra resturanger, trationella wiener-kafeér och hyggliga hotell till bra priser. Det är till dessa bergstrakter stressade Budapestbor åker för en stunds vila och avkoppling under helgerna eller skolloven. Det gör även till bra bas för exeditioner i omgivningarna.

Muslimerna tar badet och hygienen på stösta allvar. Enligt profeten Mohamed skall regelbundna tvagningar ske. Minst en gång i veckan. Inte undra på att de byggde anläggningar som stått sig genom århundraden.




Badet i Eger med sina anor har mycket mer att förutom att låta sig översköljas av vatten i en basäng med anor från osmanska riket.

Här kan man tillbringa dagar i sträck med både motion och vila utan att det går någon nöd. Badet har byggts ut i omgångar och har en uppsjö med olika bassänger från normal badtemperatur  upp till 38 grader.

Även om du tröttnat på de lokala  förströelserna finns all anledning att vara kvar på orten och söka sig vidare till andra bad i omgivningarna även om de inte är lika stora i sin omfattning är de desto mer intressanta.

Klasskillnad i Egerzalók

Till nästa dalgång över de vinranksbeklädda beget är det åtta  kilometer. Druvan som odlas är den lokla Bikavérdruvan (tjurblod) och trots olika producenter säljs under det gemensamma namnet Egri Bikavér. Klasskillnaden är stor som allt annat i det här landet. I det här fallet beroende på vem som producerat vinet. Från intetsägande eller väl surt till rent ursprungligt fantastiskt.

Badområdet i Egerzalók domineras av ett berg av kalk och saltavlagringar från den heta källan. Vattnet som är 68 grader varmt när det kommer upp till ytan är rikt på calcium, magnesium och hydrocarbonat mineraler vilken gör den speciellt hälsosam.

Källan som har varit i bruk av lokalbefolkningen sedan 1730-talet men fick  sin första reguljära badanläggning först 1961.


Denna anläggning var redan från början av det enklare slaget. Ett plaströr från källan på berget som ledde fram vattnet samtidigt som det kyldes till behaglig temeratur på vägen ned. Några enkla baracker för omklädning och servering som säljer läskedrycker, lokalt vin och inhemskt öl för de törstiga. Är man hungrig kan man få langos, korv elller hamburgare med bröd.

Tillräckligt för att tillfredställa befolkningen i trakten och de som hyr in sig på de lokala pensionaten för bergsvandring och bad.

På senare tid har det även liksom vinet uppstått en klasskillnad på badandet. En flott gigantisk anläggning med 17 inomhus och utomhuspoler av olika slag och temeraturer med en total badyta på 1900 kvadratmeter och tilllhörande hotell har slagits upp. Inträdet till detta vattenparadis är långt över vad den vanlige ungraren här i trakten har råd med.

Med tre timmar kvar innan sista bussen tillbaka Eger avgår har jag ett val att göra. Endera betalar jag vad ett normalt svenskt badhusinträde skulle kosta eller en spottstyver för att bejaka mina lustar. Vattnet är det samma. Här kan jag för en gångs skull råd bestämma vilken klass jag vill tillhöra.

Går till stora komlexet betala det förhållande vis höga intädet. Väl medveten om att jag skulle betraktas som så förmögen som jag bara kan vara här men inte hemma. Som medveten konsument som betalat mycket skulle jag gå omkring bland de olika attraktionerna och kritiskt granska om det verkligen är värt inträdet. På så vis skulle jag till fullu inte njuta av det som erbjuds.

Jag bestämmer för att jag trots allt tillhör de vanliga. Betalar några kronor i inträde till den vänliga damen i den lilla biljettlucka. Klär om i  kuren som förutom färgen ser exakt ut som den vid mitt barndoms bad efter Umeälven i Lappland. Ena sidan för damer, den andra för herrar. 

Trots allt vet man vart man hör hemma. Där känner man sig trygg och kan därför slappna av och njuta  med de som är som jag de timmar som finns kvar av dagen. Borta vid komlexet blir jag en katt bland hermelinerna. Det vill man ju inte om man inte måste.


               Den ständig återupptäckta  grottan

Och jag vill verkligen se hur landet ligger och slår in på den smala vägen. För att ta mig till målet ta mig över Västra karpaterna via Bükki Nationalpark för att sedan komma ned på andra sida. Men det är värt mödan. Här möts man av enkla bergsbyar, smala, slingrande vägar och bergsutsikt. Här ligger landet anorlunda mot den annars så platta och emellanåt enformiga Pustan med sin svarta rika jord.Och jag vill verkligen se hur landet ligger och slår in på den smala vägen. För att ta mig till målet måsta jag för första gången ta mig över Västra karpaterna via Bükki Nationalpark för att sedan komma ned på andra sida. Men det är värt mödan. Här möts man av enkla bergsbyar, smala, slingrande vägar och bergsutsikt. Här ligger landet anorlunda mot den annars så platta och emellanåt enformiga Pustan med sin svarta rika jord.

Väster om Eger ligger den märkliga grottkällan Miskolctapolca. Fågelvägen är det 50 kilomter. Den breda, snabba vägen tar knappt en timme köra trots att den är 20 kilomter längre än den kortare.

Den kortaste är i detta fall en omväg för den rationelle. Men det är på omvägar man får se det intressanta och hur landet egentligen ligger.

Just där Karpaterna tar vid över Pustan ligger grottbadet Miskolctapolka. Denna källa som som det badades i redan vid antiken har mer än en gång under historien fallit i glömska för att för att sedan som fågel Fenix återuppståt. Först att nyttja den var de slaver som då bebodde området. Den andra delen av namnet på orten, Tapolka, kommer från slaviskan och betyder just bad. Platsen föll i glömska för att upptäckas av benidiktmunkar i början av 1200-talet som åtnjöt och nyttjade källan fram tills de attakerades av osmanska riket på 1500- talet. Fram till 1800 fans det inga bofasta på området fast det var en populär badplats under en period på 1600-talet för att åter glömmas. Tapolka ägdes nu av grekisk-ortodoxa kyrkan. I början av 1700-talet fick de iden att göra ett hälsocenter av källan. Läkare intygande vattnets hälsoeffekter för både invärtes och utvärtes bruk. De tre första utomhuspolerna anlades och ett värdshus byggdes. 1723 invigdes anlägningen för att efter några års popularitet åter falla i glömska och ruiner.

1837  i samband med en växande del av en förmögen borgarklass med nya idelal av hälsa, renlighet och diciplin kom den verkliga renesansen för denna källa. Badet återuppbyggdes och den första inomhuspolen anlades. (Ännu användes inte grottan som atraktion.) Förmögna mäniskor strömmade till för att åtnjuta den nya moderna livstilen.


Kring sekelskiftet köpte Miskolc kommun upp anläggningen av kyrka, först och främst för att ta vara på dricksvattentäckten.  Sedan dess har även badet utvecklats. 1969 öppnades grottorna för bad och har sedan blivit en av Ungerns populäraste turistmål.

Med min kropp nedsjunken i ljummet  vatten och min horisont begränsad av grottans mystik infinner sig en mystisk illusion. Allt utanför denna värd blir för ett ögonblick avlägset. Vardagens förtretligheter från utsidan tränger inte in i denna omslutande famn.

Tankar om morgondagens färd över Pustan och söderut känns längre bort än de 16 timmar som det verkligen är. För att inte tala om allt annat som måste uträttas i livet. Det är ljusår bort.